Alla vägar bär till Ramsberg

Ramsbergs kyrkby är beläget i en vacker dalgång vid sjön Glien.

Vid sjön finner man även de närliggande byarna Resta och Gammelbo. Ramsberg ligger i vinkeln mellan riksvägarna 50 (Inlandsvägen) och 60 (Bergslagsdiagonalen), och på ca 10 km avstånd från båda genomfartsledarna. Man når kyrkbyn från riksvägarna med avfarter norrifrån i Löa (50:an), västerifrån i Stora (50:an) och söderifrån i Morskoga (68:an).

Vägarna slingrar fram över skogsklädda berg och åsar och man upplever känslan av att vara i det riktiga Bergslagen.

Från Ramsberg löper en ännu mindre väg norrut genom stora skogsmarker och över höjderna till Kloten. Ramsbergstrakten som vi här beskriver avser utöver kyrkbyn, byarna Resta, Gammelbo, Morskoga, Hägernäs och Allmänningbo samt några mindre platser.

Ramsberg i hjärtat av Bergslagen

Ramsberg, liksom de närliggande byarna, finns omnämnda i texter från tidigt 1500-tal, då den järnhaltiga malmen börjat brytas och hyttor anlagts vid de talrika vattendragen i trakten. Men det finns uppteckningar från 1200-talet och spår av mänsklig verksamhet från ännu äldre tid, ca 2 000 år tillbaka.

Ramshyttans masugn, mitt i byn, grundades av Ambrosius Tysk 1547. Järnframställning bedrevs sedan där till 1889. Idag finns en hyttruin att besöka.

Med järnframställningen började inflyttning från när och fjärran; finnar, tyskar, valloner och holländare. En snabb befolkningsökning skedde. Som mest bodde under slutet av 1800-talet ca 5 000 personer i Ramsbergs socken. Många mindre gruvor och hyttor hade redan lagts ner vid den tidpunkten och en utflyttning till större orter liksom en utvandring till Nordamerika ägde rum.

Skogsbruket tog under 1900-talet över som huvudsaklig näring i Bergslagen. Idag bor ca 1 700 personer i Ramsbergs ursprungliga församling och ca 250 i kyrkbyn.

Namnkunniga personer med anknytning till Ramsberg

Elsa Beskow (1874-1953), en av Sveriges mest kända barnboksförfattare, bodde några år i början av 1900-talet med sin familj i Ramsberg på Liljedal gård. Det sägs att Lobergets trolska stämning inspirerade henne i hennes sagoskildringar bland annat Tomtebobarnen, Puttes äventyr i blåbärsskogen, Mors lilla Olle med flera.


Lasse-Maja alias Lars Molin, född Lars Larsson (1785-1845) gjorde en rad stöldturnéer genom landet iförd kvinnokläder. Han föddes i Djupdalen i Ramsbergs socken. Fadern var torpare och sockenskräddare, modern av en rik bergsmanssläkt. Hans moster var en legendarisk kraftkvinna kallad ”Gruvmor i Stråssa”. Kring Lasse-Majas namn har knutits en rik flora av legender. Han sägs ha grävt ner ”omätliga” skatter och t.o.m nominerats som riksdagsmannakandidat. En märklig person var han utan tvivel. Vid kyrkan i Ramsberg finns en minnessten över Lasse-Maja med inskriptionen: ” I Ramsberg hans vagga, I Arboga hans grav, I Rättsprotokollet hans minne…”

Daniel Tilas (1712-1772) växte upp på Gammelbo herrgård. Han invaldes som tidig medlem av Kungliga Vetenskapsakademien, blev även utnämnd till bergsråd vid Bergskollegium, landshövding och riksheraldiker. Daniel Tilas var även verksam vid gränskommissionen mellan Sverige och Norge och vandrade hela gränssträckan från Värmland till Torneå lappmark.